Vad händer i hjärnan vid adhd?

 
Vad händer i hjärnan vid adhd?Björn Roslund är barn- och vuxenpsykiater och har skrivit boken Haja adhd. Foto: Anders Wallin. Björn Roslund, barn- och vuxenpsykiater, är en mästare på att förklara vad adhd beror på. Det är viktigt att vi förstår det och vad som händer i hjärnan hos en person med adhd. Då kan vi också bättre förstå och hjälpa dessa barn och ungdomar. I boken Haja adhd beskrivs bland annat vad hjärnans skärmsläckare är för något och hur den ser ut hos den som har adhd.

Björn Roslund frågade en tjej med adhd vad hennes optimala tillstånd var, vad hon skulle vilja göra om hon fick välja vad som helst. Hon sa; "Simma med hajar".

– Vad är det som gör att en person inte bryr sig om ifall denne utsätter sig för fara? Det här är något som är karaktäristiskt för adhd. De blir lätt uttråkade, behöver väldigt starka stimuli och lockas av det som är lite farligt, säger Björn Rosenlund.

Han är barn- och vuxenpsykiater och har skrivit boken Haja adhd – Om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagdrömmeri.

Björn Roslund vill förmedla kunskapen om varför personer med adhd agerar som de gör.

– Man talar inte så mycket om varför.

Det gör stor skillnad att vi förstår, inte minst att barnen själva får kunskap om varför det blir som det blir. De känner sig ofta misslyckade när de inte klarar av sådant som verkar enkelt för andra.

– Det är väldigt jobbigt att känna sig annorlunda. Bland tioåriga pojkar med adhd har 50 procent inte bara deppiga tankar, de har faktiskt tänkt på hur de skulle ta sitt liv. Att vara förälder till ett sådant barn är fruktansvärt. Men det gör stor skillnad att vi förstår.

Belöningscentrum i hjärnan fungerar lite annorlunda för personer med adhd.

– Njutningscentrum liksom slösipprar istället för sprutar, vilket gör att det mesta upplevs som halvtråkigt och de hela tiden söker efter något intressantare. Du måste vara intressantast i rummet om du ska få någon uppmärksamhet över huvud taget.

När de väl hittar något intressant kan de dock bli väldigt intensiva och kreativa.

– Forskning visar att kärnan i njutningscentrum, som jag brukar kalla för njutningspärlan, är betydligt mindre hos personer med adhd. Det är därför motivationen behöver vara större. Vissa strukturer i hjärnan är också signifikant mindre hos framför allt unga med adhd.

Dessutom är amygdala mindre och fungerar inte lika bra. Det är en del i hjärnan som hanterar emotionell reglering. Det kan leda till plötsliga vredesutbrott eller att man rusar ut ur rummet; flykt- eller kamp-respons.

Även hippocampus är mindre. Den kallar Björn Roslund för bibliotekarien, den som håller ordning på allt.

– Centralstimulerade läkemedel kan påskynda tillväxten i hjärnan. Tidigare har man inte vetat hur adhd-medicin har påverkat hjärnan, så det var glädjande och överraskande att få ta del av den studien.

Man vet att prefrontal cortex är försenad i utvecklingen med upp till tre år hos personer med adhd. Björn kallar den delen för kloka gumman och kloka gubben som förhindrar att man till exempel agerar på impulser.

Tre tyska forskare gjorde en studie 2008 som visar att vid adhd har man svårt att glädja sig i förskott åt något. Istället får man en njutningsexplosion i det ögonblick då den förväntade händelsen äger rum.

I studien mätte man hjärnans aktivitet på några personer och sa att de skulle få 6 000 kronor när de var klara.

– De som inte hade adhd började genast smygnjuta och låg och tänkte på vad de skulle göra med pengarna. De med adhd kände ingenting. De blev bara irriterade att det tog så lång tid. Tänk dig en låda fyrverkerier där alla skjuts iväg samtidigt. Så blev det för dem med adhd när de väl fick pengarna. Det här förklarar varför risken för missbruk ökar vid adhd och varför de så lätt ger upp när något inte längre känns roligt, säger Björn.

Nu när man blir allt duktigare på att studera tänkande hjärnor har man sett att hjärnas vita substans är väldigt organiserad, likt New Yorks gatunät.

– Vägar byggs om hela tiden, några stängs av, ett träd kanske har vält över en väg och på en annan kommer ett demonstrationståg så trafiken behöver dirigeras om. Hjärnans chefsfunktion som har helikoptervy över gatunätet är viktigt för att trafiken ska flyta på. Vid adhd finns ingen riktig övervakande funktion, vilket gör att man är mer benägen att misslyckas. Det kan kännas som att allt man gör blir fel.

En annan intressant iakttagelse är att hjärnan ofta är upptagen med dagdrömmeri. Upp till 80 procent av all energi används av processer som inte har med yttre händelser att göra.

– Det är lätt att tro att hjärnan är som mest aktiv när vi är upptagna med någon uppgift, men studier visade att det var precis tvärt om. Hjärnan var som mest aktiv när vi inte gjorde någonting alls. Först trodde man att det var fel på mätinstrumenten, men sedan upptäckte man att hjärnans meningslösa brus, dess skärmsläckare, helt enkelt är grunden i hjärnans hela roll, säger Björn.

Våra tankar, fantasier och annat nonsens är det som formar oss, får oss att känna empati och förbereder oss för olika scenarior. Vi minns och ältar kränkningar. Här finns också minne, mentalisering, vilket är att förstå andras avsikter och Theory of mind, att vi förstår skillnaden mellan vårt eget och andras sätt att tänka.

– Det är mycket som finns i hjärnans skärmsläckare. Vem är jag? Det är något som omvärderas hela tiden. Du kanske möter någon som du uppfattar inte verkade särskilt intresserad av att stanna och prata med dig. Då lägger du in en värdering i det.

Människan pendlar mellan det här bruset och analytiskt tänkande. Björn liknar det vid en gungbräda.

– Problemet vid adhd är att veta vilket av dessa tänkande som är viktigast. De har nämligen väldigt svårt att slita sig från bruset. Det är som ett rockband där alla spelar solo och dränker det som försöker ta sig in utifrån, som när en lärare försöker förklara något.

Nu har man faktiskt också kunnat mäta vilken fantastisk effekt medicinering har på hjärnans funktioner.

Björn visar ett test där man har studerat en person med adhd som har fått sitta och spela ett enkelt dataspel. En IR-kamera registrerar alla rörelser. Efter fem minuter börjar personen att skruva på sig och missa en del i spelet. Efter ytterligare fem minuter ökar rörelsen och missarna. När de sista fem minuterna har gått är det väldigt mycket rörelse och väldigt mycket missar.

Barnet får en dos centralstimulerade läkemedel och efter en kort paus görs testet om. Under hela testperioden på 20 minuter rör sig barnet minimalt och klarar spelet galant.

– Minst hälften av alla som fått en adhd-diagnos kommer att svara på det här sättet när de får medicin. När man frågar om de vill prova åtta veckors medicinering för att se hur det förändrar deras liv svarar de flesta ja, säger Björn Roslund.

Han är både allvarstyngd och rörd. Glad för att det finns medicin som verkligen fungerar och gör tillvaron så mycket lättare för de som har det svårast. Samtidigt är det frustrerande att köerna är långa till utredning och att så många mår dåligt.