Släpper barnboksserie om funkisfamiljer

 
Släpper barnboksserie om funkisfamiljerBoken är skriven av journalisten och författaren Anna Pella som använt sin egen familj som förlaga. Operation slutstirrat heter första boken i en barnboksserie om funkisfamiljer, med perspektivet hur det är att växa upp med ett syskon som har en funktionsnedsättning. 

– Ända sedan Agnes och hennes syskon var små har jag saknat barnböcker som de kan känna igen sig i, som handlar om en familj som vår, där ett barn använder rullstol, andningsapparat på natten, slang och spruta för att äta, har assistent, ligger på sjukhus ofta, och där livet kan vara mycket ovisst – men också helt fantastiskt däremellan.

Serien om Funkisfamiljen handlar om huvudpersonen Vide, samt syskonen Mio och Tintin. Mio har en medfödd hjärnskada och kan varken gå eller tala och blir ofta allvarligt sjuk. Den första boken i serien Operation slutstirrat, handlar om bemötande, orättvisor mellan syskonen och om hur det känns när en pojke i Vides skola undrar om Mio är en riktig människa. Vide försöker komma på ett sätt att handskas med alla som frågar, undrar och stirrar. För det händer ofta. Med hjälp av nya klasskompisen hittar Vide till slut en lösning. Serien riktar sig till barn 6-9 år.

Anna Pella har tidigare skrivit boken När du ler stannar tiden, där hon berättar om hur det är att leva med en dotter som har en svår medfödd hjärnskada. Boken har uppmärksammats i flera stora medier, bland annat i SVT:s "När livet vänder".

Sagt om boken av barn med egna funktionsnedsättningar eller syskon som har:

"Boken var jättebra! Bra att den handlade om just barn som sitter i rullstol och har funktionsnedsättningar. Det enda som var dåligt var att boken var för kort, den var så bra och spännande." - Tuva 8 år

"En gång sa min kompis att hon var glad att hennes syskon inte är handikappat. Då sa jag ”Men förstår du inte att jag blir ledsen när du säger så där?” Jag känner igen mig i Vides situation. Ibland får jag frågor och kommentarer och vet inte vad jag ska svara. Jag skulle vilja att min klass fick läsa boken och att vi diskuterade efteråt. Det skulle vara lättare för mig då att förklara. Jag blev glad när jag läste den. Den var skitbra!" - Sigrid 9 år

"Folk brukar stirra på mig men jag är van vid det. Min pappa brukar bli lite irriterad på vuxna som stirrar. Istället för att stirra och undra massa saker i huvudet så borde man fråga. Jag tyckte boken var spännande." - Elma 10 år

"När folk har stirrat på mig ger jag dom onda ögat. Jag tycker att man i skolan ska ha den som högläsningsbok" - Linnéa 12 år





 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!.

Läs mer