Skolans roll för barn som flytt

 
Skolans roll för barn som flyttRapporten bygger på barns egna röster, aktuell forskning och intervjuer. Det är avgörande, både för det enskilda barnet och för samhället i stort, att barn som flytt till Sverige får en god start i sitt nya land. Bris nya rapport Skolans roll för barn som flytt – platsen för inkludering, hälsa och lärande visar att den svenska skolan kan ges bättre förutsättningar för ett bättre mottagande av nyanlända elever.

"De kan fråga alla i klassrummet, men de kommer inte fråga dig om vill ha hjälp eller nåt, som om du inte finns. Du kommer känna dig tvungen att gå därifrån. Du går på första lektionen, andra lektionen, tredje lektionen, men sen kommer du inte gå dit igen. Du är inte sedd, varför ska du gå dit?"

Så berättar ett av de barn som deltagit i Bris fokusgrupper om skolans roll för barn som flytt. Gemensamt för alla barn som kommit till Sverige de senaste åren är att de har rätt till utbildning och rätt till bästa uppnåeliga hälsa enligt barnkonventionen. Skolan är en central aktör när Sverige ska leva upp till det.

– Den svenska skolan har tagit emot ett ökande antal nyanlända elever, och man har fått lära längs vägen utan att alltid ha rätt förutsättningar. Hur huvudmän och skolenheter väljer att organisera och leda skolan spelar stor roll för hur väl eleverna kommer att lyckas, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Samtidigt tydliggör rapporten att det krävs beslut på en rad andra politikområden för att barn som flytt ska få möjlighet att tillgodogöra sig utbildning, må bra och känna tillhörighet. Barn och familjer som flytt till Sverige påverkas av faktorer som bostadsbrist, boendesegregation och socioekonomisk utsatthet.

– Många lever i vad som bäst kan beskrivas som en permanent tillfällighet, där det tillfälliga uppehållstillståndet måste förnyas regelbundet – i praktiken en gång per läsår för vissa grupper. Framtiden och möjligheten att etablera sig i det nya landet är därför osäkra, och det påverkar förstås barns situation i skolan. Den permanenta tillfälligheten måste brytas, säger Magnus Jägerskog.

En annan slutsats i rapporten är att en framgångsrik väg är att skapa en stödjande skolkultur kring nyanlända elever, där mottagandet är ett gemensamt ansvar för alla vuxna på skolan, med ett strukturerat lagarbete kring eleverna.

– Det finns ett stort behov av praktisk stöttning till nyanlända föräldrar, som riskerar att falla på en redan belastad skolverksamhet om det inte finns en modell för samverkan med andra samhällsfunktioner såväl som med civilsamhället, säger Magnus Jägerskog.

Rapporten bygger på barns egna röster, aktuell forskning och intervjuer med viktiga professioner med stor kunskap om mottagande av nyanlända elever i Sverige, och mynnar ut i rekommendationer till beslutsfattare på nationell nivå, till kommuner och huvudmän samt till rektorer och enskilda skolor.

 

Rekommendationer till beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå:


- Permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel, om detta inte kan uppnås är ett minimikrav att de tillfälliga uppehållstillstånd som ges är minst tre år och därmed lika långa för alla barn.

- Inför skolplikt för alla barn i pågående asylprocesser.

- Riktade informationsinsatser om det fria skolvalet till nyanlända föräldrar.

- Stärk kvaliteten på studiehandledning genom att bland annat tydliggöra rollen, fastställa utbildningskrav och krav på samverkan med ämneslärare.

- Ställ krav på lärarutbildningen att nya lärare ska få kunskap om språkutvecklande arbetssätt, och skapa förutsättningar för att kompetensutveckla behöriga lärare i språkutvecklande arbetssätt.

- Skapa strukturer för samverkan mellan skolan och viktiga samhällsfunktioner för att ge nyanlända föräldrar praktiskt stöd i vardagen och samhällsinformation, i syfte att avlasta skolan och främja inkludering av familjer.

- Utveckla en sammanhållen vårdkedja för barn och unga med psykisk ohälsa – där det finns specialistkunskap om flyktingskap, kris och trauma. En samordnad individuell plan (SIP) bör alltid upprättas när barn som flytt behöver stöd från olika vårdgivare. 

Rekommendationer till rektorer och enskilda skolor:

- Stärk kompetensen hos skolpersonal, både lärare och elevhälsa, i frågor om flyktingskap, kris och trauma, och bemötande av barn med erfarenhet av flykt.

- Hitta former för samverkan och lagarbete kring nyanlända elever på skolan där all personal involveras oavsett befattning. En strukturerad bedömning av det enskilda barnets bästa ska vara vägledande för allt arbete.

Inom ramen för projektet Tillsammans för barn som flytt erbjuder Bris hälsofrämjande och evidensbaserade stödgrupper för asylsökande och nyanlända barn enligt en metod som heter Teaching Recovery Techniques, i samarbete med kommuner runtom i landet. Arbetet baseras på bred samverkan och dialog med bland annat skola, socialtjänst, boende och civilsamhälle i de aktuella kommunerna.

Taggar

Nyheter Migration