Så känner du igen en psykopat

 
Så känner du igen en psykopatEn förälder med psykopatisk eller narcissistisk personlighetssyndrom har ofta en charmig utstrålning, men det är bara yta. Har du haft en klient eller en chef för den delen som har talets gåva och upplevs som charmig men ljuger och manipulerar för att få sin vilja igenom? Cirka 2-3 procent av männen och något färre kvinnor (1:3) har diagnosen psykopatiskt personlighetssyndrom, inom kriminalvården är det hela 15-30 procent av männen. Det är särskilt viktigt att kunna identifiera, bemöta och hantera föräldrar med psykopatisk/narcissistisk problematik och hjälpa barnen som lever med detta.

Helena Bingham, leg. psykolog, talade om den mörka triadens personlighetssyndrom; psykopati, narcissism och machiavellism, på konferensen Psykisk (O)Hälsa – Samhällets barn och unga den 30 januari.

– Barn till föräldrar med psykopatiskt eller narcissistiskt personlighetssyndrom blir ofta inte sedda eller bekräftade i familjen utan fokus ligger istället på föräldern och dennes åsikter och känslor. Föräldern kan till exempel bli oproportionerligt arg för småsaker, vilket gör att barnet hela tiden går som på ett minfält. Att utsättas för det maktspel som uppstår kring dessa personligheter skapar en oerhörd stress och kan klassas som psykisk misshandel. Det är lika skadligt som fysisk misshandel och sexuella övergrepp, säger Helena Bingham.

Hon tycker att det är viktigt att informera om den här problematiken för att du som professionell ska få stöd i mötet med de här föräldrarna. Det finns alldeles för lite kunskap om detta inom skolan och socialtjänsten vilket går ut över alla inblandade parter, särskilt över barnen.

Vid en vårdnadstvist kan en psykopat dupera sin omgivning på ett mycket skickligt sätt. Helena säger psykopat för enkelhetens skull fast den rätta och respektfulla benämningen egentligen är en person med ett psykopatiskt personlighetssyndrom eller psykopatiska drag.

– De här människorna gör något med oss, de har en egen agenda. De har ofta en charmig utstrålning som man lätt kan tjusas av. Men det är bara yta, inuti är personen känslokall och beräknande. Han eller hon behöver makt och beundran för att bli bekräftad. Partnern och barnen till en psykopat far oerhört illa och utvecklar ofta en medberoendeproblematik för att överleva i relationen. Psykopater och narcissister är ofta känsliga för kritik men får de minsta lilla kritik tillbaka kan de älta det i oändlighet, säger Helena Bingham.

Vissa partners förmår att bryta sig loss men vem skyddar barnen när de måste vistas hos den psykopatiska eller narcissistiska föräldern? Ofta utsätts barnet för grymma och känslokalla beteenden, alltifrån att bli ignorerad, hånad och skälld på till att bli utestängd på balkongen eller tvingas duscha i kallvatten som straff för att denne till exempel har smaskat vid matbordet. I vissa fall kan det även förekomma droger och finnas vapen hemma. Att tvingas leva i en sådan miljö blir för barnet både skrämmande och oförutsägbart.

En människa kan ha några eller flera drag av psykopati eller narcissism och dessa känslokalla och egocentriska personlighetssyndrom är mycket komplexa. Alla psykopater är till exempel inte kriminella.

De olika kriterierna för psykopati är: talförhet/ytlig charm, grandios självuppfattning, patologisk lögnaktighet, manipulerande, avsaknad av självförebråelser/skuldkänslor, ytliga affekter, känslokyla/avsaknad av empati, oförmåga att ta ansvar för sina egna handlingar.

Andra personlighetsdrag är: behov av stimulans/benägenhet att bli uttråkad, parasiterande livsstil, avsaknad av realistiska/långsiktiga mål, impulsivitet, ansvarslöshet, bristande självkontroll, tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder), ungdomsbrottslighet, indragning av försöksutskrivning, kriminell mångsidighet.

Sedan finns också kriterierna/aspekterna: promiskuöst sexuellt beteende och många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden.

– Det kan inte nog betonas att det finns för lite kunskap om det här. Man kan hitta chefer med de här personlighetsdragen då de här personlighetstyperna ofta söker sig till maktpositioner. Man kan initialt vara mycket nöjd med rekryteringen för att sedan stå där med konsekvenserna som ofta är förödande för organisationen och medarbetarna. Det gäller att ha kunskap om problematiken som rekryterande chef och därtill lita på sin intuition. Om det känns som något är fel med den här personen så stämmer oftast den känslan, säger Helena Bingham.

Psykopater är sociala, populära och karismatiska. Men de gör sig ofta ovän med folk. När de är hjälpsamma mot kollegor, vänner och grannar så kan det vara för att samla på sig information och skvaller som de kan använda och vända emot dem vid ett senare tillfälle.

Att känna empati för andra är ett tecken på svaghet enligt psykopaten. De ser alltid till sin egen vinning, främst i sitt agerande.

– Omsorgen kan bli sviktande när den narcissistiska eller psykopatiska föräldern alltid sätter sig själv i första rummet. De har en distanserad och empatifattig relation till sina barn, kan uppvigla barnet mot den andre föräldern eller syskon och är ofta kontrollerande, grymma och sadistiska.

Det här blir väldigt påfrestande för barnet som alltid måste vara på sin vakt. Föräldern kan uppträda hotfullt, skrämma till lydnad, skam- och skuldbelägga och kritisera.

– Att gå in i en diskussion med en psykopat är att delta i en verbal duell som du aldrig kan ”vinna”. De förändrar inte sitt beteende mer än till ytan sett och då handlar det om att de har en egen vinning av det. Ska man få igenom en förändring så måste man istället fokusera på deras belöningssystem.

Psykopati är som nämnts ett extremt och komplext personlighetssyndrom och klassas i sig inte som en allvarlig psykisk störning i lagens mening eftersom verklighetsuppfattningen är intakt och de är medvetna om sina handlingar. De söker i regel inte heller hjälp inom psykiatrin eftersom de tycker att det är fel på alla andra. Om det finns missbruk med i bilden eller en hög ångestnivå så kan de söka hjälp i syftet att få mediciner.

– Men den psykopatiska personligheten är ett hot mot samhället och sina barn, säger Helena.

En psykopat och en narcissist har mycket gemensamt. Det som skiljer dem åt är orsaken till beteendet. Narcissisten är styrd av sina känslor medan psykopaten är mer beräknande och känslokall. Narcissistens grandiosa självbild döljer känslor av skam och svaghet så effektivt att de inte förmår känns vid det. De hävdar sig genom att trycka ned andra. Psykopaten kan härma känslor där de genom manipulation spelar ett spel för att få sin vilja fram. Både den narcissistiska och psykopatiska personen har ett starkt behov av kontroll där de styr sin partner och är svartsjuka. Den andra föräldern förändras ofta i personligheten och kan bli upptagen av sin egen smärta, rädsla och skam. Denne blir frånvarande och känslomässigt instabil och det är vanligt att man isolerar sig från övrig familj och vänner. Därtill kommer vanmakten i att inte bli betrodd av omgivningen – ”Men din man/fru som är så trevlig! Och hjälpsam!”

Vad får det här för konsekvenser för barnen?

– De får bristande tillit till andra, speciellt vuxna. De har ofta en perfekt fasad gentemot omgivningen som skydd. De glömmer sina egna behov och önskningar, har låg självkänsla, självhat och har en negativ inre dialog fylld av kritik och självanklagelser. De har ångest, oro, känner otrygghet. Kan drabbas av depression, uppvisa aggressivitet, våld och självskadebeteende.

Helena berättar att barn till "krokodiler", som hon kallar dessa individer, ofta flyr hemmet när skolgången är slut. De har en benägenhet att själva söka sig till flyktiga och destruktiva relationer och har också en förhöjd sårbarhet att utveckla ett missbruk och egen psykisk ohälsa.

– Det är också vanligt att de själv uppvisar liknande beteenden eller dras till partners med liknande drag som ”krokodilföräldern”. Tänk vilken mardröm att få se sina egna barn gå igenom samma helvete som man själv vuxit upp i.

Det är viktigt som professionell att ha god självkännedom.

– Har vi tagit hand om våra egna barndomsupplevelser och trauman så vi vågar bli berörda? Har vi ett eget bekräftelsebehov som ropar? Det kan göra oss sårbara för psykopatens/narcissistens charm och manipulationer. Det är inte ovanligt att behandlare har egna liknande erfarenheter med sig i bagaget. Ofta är dessa eldsjälar som vill och kan hjälpa andra när de tagit hand om sitt eget. Hänvisa till din arbetsroll, dokumentera allt och sätt upp ett skal mot förakt och aggressioner som har till syfte att få dig ur balans. Det svåraste är att stå ut med vanmakten att inte kunna göra mer för barnen. Det man kan göra är att vara närvarande, se barnen och möta deras känslor, säger Helena Bingham.

Hon råder att fråga barnet vad denne behöver för att det ska kännas bättre och även försöka aktivera barnet i olika sammanhang så att barnet kan befolkas med trygga vuxna omkring sig.

Hon arbetar själv med både PDT och KBT-terapi och kommer ofta i kontakt med unga vuxna som fått tio terapisamtal till sitt förfogande. Men det kan ibland ta lång tid innan klienten kan börja prata om det hemska som de har blivit utsatta för. De prövar ofta terapeuten för att se om denne har kunskap om vidden av problematiken.

Helena tipsar avslutningsvis om ett forum som heter vuxnabarn.nu där det finns bra information om narcissism och där just vuxna barn till narcissistiska och psykopatiska föräldrar kan få stöd av andra med samma bakgrund.

Helena Bingham hade med sig en kvinna som berättade om sin uppväxt under del två av föreläsningen.

Charlotta, som hon heter, har som enda barnet vuxit upp med en pappa med psykopatiska och narcissistiska personlighetsdrag och en medberoende mamma som även har egen problematik med emotionell instabilitet.

Charlotta lärde sig tidigt att läsa av människor. Det var som en överlevnadsstrategi att kunna lyssna av pappans steg på väg in i huset för att gissa sig till vilket humör han var på. Ibland kunde både Charlotta och hennes mamma känna av på den stämning som fanns i hemmet hur ilskan byggdes upp som en annalkande storm.

Redan som tonåring förstod Charlotta att det var något som inte stod rätt till och när hon blev äldre så började hon söka efter information om personlighetsstörningar. Hennes pappa matchade nästan alla kriterierna för de tre personlighetstyperna i den mörka triaden som beskriver narcissister, psykopater och machiavelliska personligheter. Efter att ha vuxit upp och levt med detta i så många år fanns det äntligen ett språk för hennes pappas beteende.

Charlotta har en masterexamen i socialt arbete och en bakgrund som yrkesverksam inom socialtjänsten i 12 år. Drivkraften att få hjälpa andra utsatta barn och unga fanns tidigt för henne. Idag undervisar hon sedan fyra år tillbaka på socionomprogrammet där hon förbereder kommande socialarbetare för sin yrkesroll.

Helena och Charlotta planerar för fler föreläsningar ihop och står också i startgroparna för att skriva en gemensam bok om detta viktiga ämne.

Taggar

Reportage