Rädda Barnen 100 år – ett sekel av kamp för barns rättigheter

19 november 1919 grundade Ellen Palmstierna svenska Rädda Barnen tillsammans med bland annat Elin Wägner och Gerda Marcus. Ett halvår tidigare, i maj 1919, hade Rädda Barnen grundats i London.

Vid den här tidpunkten, precis efter första världskriget, var barn i stort behov av mat och förnödenheter. Då, precis som nu, hjälpte Rädda Barnen barn oavsett vilka deras föräldrar är eller och i vilken kris de befinner sig i. Till en början var Rädda Barnen aktiv i Centraleuropa, i dag återfinns Rädda Barnens verksamhet i 120 länder.

– Rädda Barnen har arbetat för barnets rättigheter varje dag i hundra år. Jag är fylld av tacksamhet och vördnad för alla de medlemmar och volontärer som outtröttligt arbetar för att barn ska respekteras, komma till tals och för att skapa bättre förutsättningar för barn – både i Sverige och internationellt, säger Lise Bergh, ordförande för Rädda Barnen. 

Sedan starten har Rädda Barnen haft en stark medlemsrörelse. I dag finns det aktiva lokalföreningar i 150 kommuner runtom i landet. I Sverige arbetar organisationen både med direktstöd genom att bland annat arbeta förebyggande med att stoppa våld mot barn, ge psykologisk behandling till barn och unga samt stötta nyanlända. Förutom det bedriver Rädda Barnens medlemmar påverkanskampanjer på lokalt som nationellt plan. 

Barns rättigheter är inte lika självklara i dag som de tidigare varit. Var femte barn, fler än tidigare i modern historia, växer upp i ett konfliktdrabbat område. Allt fler familjer tvingas lämna sina hem till följd av klimatförändringar. Barn används som måltavlor i krigets Jemen när skolor, sjukhus och lekplatser medvetet bombas. Men Rädda Barnen kommer att fortsätta påminna makthavare om deras ansvar om att skydda barn, och ställa förövare till svars.

– Vi finns på plats i Al Hol och i Alingsås. Vi är först på plats och sist att lämna. Så länge barns rättigheter kränks kommer vi stå på barnens sida, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Fakta om Rädda Barnen:

Rädda Barnen är världens största självständiga barnrättsorganisation. Vi fick på plats i 120 länder med 25 000 anställda och arbetar både med humanitär hjälp, utvecklingsfrågor, politisk påverkan och kunskapsspridning. Förra året nådde vi 41 miljoner barn med våra insatser.

Rädda Barnens internationella grundare skrev Deklarationen för barns rättigheter, vilket antogs av motsvarande FN 1924. Dokumentet är föregångaren till dagens barnkonvention. På den tiden var det radikalt att barn hade egna rättigheter som gav dem rätt till trygghet och skydd. Idag är konventionen ratificerad i nästan alla länder, och blir lag i Sverige nästa år.

I Sverige har vi 67 000 medlemmar spridda över hela landet. Tillsammans med andra barnrättsorganisationer har Rädda Barnen drivit ett intensivt påverkansarbete för att införa barnagaförbudet och att göra barnkonventionen som lag. Barnagaförbudet firar i år 40 år i Sverige och efter en lång kamp kommer barnkonventionen bli lag 1 januari 2020.

Rädda Barnens tidslinje:

20-tal: Rädda Barnens grundare skriver en deklaration om barns rättigheter, vilket är föregångaren till barnkonventionen. I mitten av 1920-talet ledde organisationen stödaktiviteter i 24 europeiska och asiatiska stater.

30-tal: Under mellankrigstiden var Rädda Barnen små. 1937 hade vi 260 medlemmar och fyra lokalföreningar i Sverige. Tio år senare hade medlemsantalet ökat till 47 000 och med totalt 150 lokalföreningar.

40-tal: Under andra världskriget transporterade över 70 000 finska barn och 10 000 tyska barn med hjälp av Röda Korset och Rädda Barnen till Sverige. På den tiden ansågs det bästa för barn som levde i konfliktzoner att placeras i fadderfamiljer. Det var traumatiskt för många barn att separeras från sina föräldrar på det sättet men synen på barns behov i konflikt var vid den här tiden rätt endimensionell.

Rädda Barnen drev barnvänliga platser under kriget. Dit kunde föräldralösa barn och unga komma för att leka och äta upp sig medan föräldrarna letade jobb och rensade de sönderbombade städerna. Även i dag skapar vi barnvänliga platser.

50-tal: Humanitärt fokus och barnhälsa präglar årtiondet. En miljon människor var på flykt efter Koreakriget. Rädda Barnen var på plats och delade ut mat, filtar, kläder och medicin. Rädda Barnen blev kvar i nästan två decennier med mödra-och barnavårdscentraler och bekämpning av tuberkulos.

60-tal: Svenska Rädda Barnen har varit på plats i Jemen sedan 1963. I dag är vi den största hjälporganisationen på plats i landet.

70-tal: Rädda Barnen inrättade en egen Barnombudsman (det dröjde till 1993 innan Sverige fick en statlig Barnombudsman) bedrev en intensiv kampanj mot våld och aga vilket resulterade i att Sverige som första land i världen fick ett förbud mot barnaga 1979. 1976 var Rädda Barnens medlemsrörelse som störst med 90 000 medlemmar och över 300 lokalföreningar.

80-tal: Rädda Barnen får konsultativ status i FN 1981. Efter intensivt arbete ratificeras Sverige barnkonventionen 1989.

90-tal: Rädda Barnen är med i en internationell kampanj mot landminor som får Nobels fredspris 1997. Under 90-talet arbetade lokalföreningarna intensivt med att sprida barnkonventionen till skolor, socialtjänst, polis och media.

00-tal: Rädda Barnen sätter upp en beredskapsstyrka av erfarna socialarbetare som kan rycka ut inom 72 timmar i katastrofer. 2003 bildar yngre medlemmar Rädda Barnens Ungdomsförbund. 2009 flyttar Sverigeprogrammet ut i landet, till fyra stora och sju mindre regionkontor, för att stötta frivilligarbetet i arbetet med att leva upp till barnkonventionen.