Nytt stödmaterial om våldsbejakande extremism för socialtjänsten

 
Nytt stödmaterial om våldsbejakande extremism för socialtjänstenFoto:Getty Images Utgångspunkten för materialet är de strukturer, samverkansformer och arbetssätt som redan finns inom socialtjänsten och som kan användas när det gäller området våldsbejakande extremism, det gäller i första hand stöd till vuxna personer.

Materialet tydliggör regelverket på området, samt ansvarsfördelning och samverkansformer mellan socialtjänsten och andra aktörer.

För att kunna arbeta med barn och unga vuxna som riskerar att bli indragna i våldsbejakande extremism är det viktigt att känna till vilka strömningar som finns i närområdet, vilka grupper som är aktiva, var de håller till och vart de mötesplatser finns där de kan tänkas rekrytera.

Centralt är också kunskap om vilka andra aktörer som arbetar med dessa frågor och samverkan med dessa.

Utredning om vilka insatser man kan göra, ifall barnet har behov av skydd eller stöd och hur dessa kan tillgodoses är grundfrågor när man utreder barn som misstänks vara eller riskerar att bli indragen i våldsbejakande extremism.

Socialtjänsten kan ge insatser i öppna former, exempelvis samtalsstöd, placering utanför hemmet både enligt Socialtjänstlagen och lagen om vård av unga. 

Det här är våldsbejakande extremism 

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. 
 I Sverige finns det i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska rörelser. • 
 Den våldsbejakande högerextrema vit makt-miljön • 

 Den våldsbejakande vänsterextrema autonoma miljön • 

 Den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. 

 Trots stora ideologiska olikheter mellan grupperna finns ett gemensamt drag som förenar dem. Det handlar om att de inte erkänner demokratiska principer och spelregler vilket utgör ett hot mot grundläggande demokratiska värden.