Nya studier ger bättre kunskap om kvinnors väg ut ur kriminalitet

 
Nya studier ger bättre kunskap om kvinnors väg ut ur kriminalitetDet sociala umgänget har mycket stor påverkan för unga kvinnors brottslighet. Kvinnlig kriminalitet är ett i stora delar underbeforskat fält, men en doktorsavhandling i psykologi och en vetenskaplig artikel från Kriminologiska institutionen ger nya insikter i svenska kvinnors upplevelser av brottslighet och att bryta med en kriminell livsstil.

Azadé Azads avhandling Characteristics of adolescent females with limited delinquency som lades fram vid Psykologiska institutionen den 26 april kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder för att kartlägga till ungdomstjänst dömda kvinnor mellan 15 och 20 års ålder och deras relationer till skola, familj och vänner.

Resultaten visar bland annat den mycket stora påverkan det sociala umgänget har för unga kvinnors brottslighet, men också att kvinnorna är väl medvetna om detta och insiktsfulla om att ambitionen att avstå från att begå brott kräver att de bryter med delar av sitt umgänge. Bland andra resultat märks till exempel att unga kvinnor dömda till ungdomstjänst självrapporterar låga eller moderata nivåer av mentala problem och/ eller alkohol- och droganvändning, vilket inte skiljer sig anmärkningsvärt åt från en referensgrupp av kvinnor utan kända beteendeproblem. Däremot är skolresultat är en tydlig markör. Kvinnor som i tonåren döms till ungdomstjänst har haft stora problem i skolan, där hälften saknade gymnasiebehörighet i slutet på grundskolan och majoriteten saknade eller hade inkompletta betyg i slutet på gymnasiet.

Kriminolog Robin Gålnanders artikel Being Willing but Not Able: Echoes of Intimate Partner Violence as a Hindrance in Women’s Desistance from Crime, som publicerades i Journal of Developmental and Life-Course Criminology den 5 april, följer tio vuxna svenska kvinnors försök att upphöra med brott och närma sig det konventionella samhället. Studien bygger på djupintervjuer var sjätte månad i två år beskriver och kvinnornas liv, upplevelser och erfarenheter av vägen ut ur ett liv av kriminalitet, narkotika och olika former av straff.

Samtliga kvinnor har levt liv präglade av våld, inte minst i sina nära relationer, och flera har levt under skyddad identitet för att komma bort från våldsamma män. Det innebär bland annat att de fått flytta till nya städer, säga upp kontakten med sina nära och kära (för att dessa inte ska råka illa ut, eller på annat sätt användas av männen för att komma åt kvinnorna) och begränsa hur de rör sig i det offentliga rummet, i allt från myndighetskontakter till användandet av sociala medier. 

Bland respondenterna märks omfattande hälsoproblem som posttraumatiskt stressyndrom, ADHD och drogmissbruk. Kombinationen av droger, sociala och hälsomässiga problem gör att många hamnar mellan stolarna på socialtjänsten och den psykiatriska vården, något som bidrar till de mycket stora svårigheterna för dessa kvinnor att bryta sitt utanförskap och skaffa arbete, fast bostad och nya sociala kontakter. Att ha blivit utsatta för misshandel i en nära relation kommer på så vis att prägla dessa kvinnors liv även många år efter att relationen tagit slut.

Taggar

Forskning Nyheter