Nu är datorspelsberoende en officiell diagnos

 
Nu är datorspelsberoende en officiell diagnosSpelfriheten noterar att WHO nu också inkluderar Gaming Disorder, dvs datorspelsberoende, som en officiell diagnos.
Datorspelsberoende inkluderas nu som en officiell diagnos av WHO. Därmed hoppas Finn Stenvall, behandlingsansvarig på Spelfriheten, att hälso- och sjukvården ska få upp ögonen för de konsekvenser som beroendet kan ge.

Den 18:e juni 2018 släpptes den senaste versionen av WHO´s diagnostiska manual ICD-11, som också används av Sveriges hälso- och sjukvård. I den uppdaterade versionen inkluderas Gaming Disorder, dvs datorspelsberoende, som en officiell diagnos. Diagnos kriterier är: kontrollförlust över datorspelandet, prioritering av spelandet framför andra intressen och dagliga aktiviteter, samt fortsatt spelande trots negativa konsekvenser.

– Jag uppskattar att WHO nu har fastslagit detta och hoppas på att den svenska hälso- och sjukvården ska få upp ögonen för det som vi redan har sett och arbetar med. Nämligen att de känslomässiga konsekvenserna är precis lika stora som vid spel om pengar, säger Finn Stenwall, behandlingsansvarig på Spelfriheten. 

Där har man sedan i april tagit emot Gamers, både individuellt och i grupp. 

– Vår iakttagelse är att våra gaming-klienter ofta har köpt spel och vapen för mer än vad de egentligen har haft råd med. (20 000-40 000 kr för en ungdom kan i stort sett jämföras med 200 000-400 000 kr för en yrkesarbetande vuxen.)

Finn Stenwall har också noterat att anhöriga och yrkesverksamma ofta har försökt närma sig problemet utan att verkligen förstå det. 

– Vanligen har en begränsning av datoranvändandet föreslagits, vilket tyvärr sällan är mer framgångsrikt än att be en alkoholist att ”dricka mindre”. En begränsad mängd alkohol gör inte alkoholisten mindre beroende, detsamma gäller för en Gamer. Med tanke på att det är själva beroendet som behöver åtgärdas, så behöver spelaren vara helt spelfri. Total avhållsamhet krävs för att ha en möjlighet att skapa nya, framgångsrika strategier för att kunna leva ett liv fritt ifrån aktivt spelberoende och även för att kunna vara mottaglig för en behandling, säger Finn Stenwall och fortsätter: 

– Som det ser ut idag så är det våra gaming-klienter som själva får stå för kostnaden för sin behandling, men vår förhoppning på Spelfriheten är nu att Sveriges Regering och Riksdag ska ta sitt ansvar i den här frågan och inkludera Gaming under Spelberoende (Hasardspelsyndrom). Vi på Spelfriheten anser att det är varje människas rätt att få hjälp för sitt beroende, oavsett form.