Migration ger människor möjlighet till utveckling

 
Migration ger människor möjlighet till utvecklingLisa Pelling är migrationsforskare och utredningschef för Arena Idé. Foto: Maria Nordholm Det fanns ett budskap under SIDA föreläsningsdag som både Migrationsforskare, SIDA-representanter och representanter från utrikesdepartementet tycktes eniga om. I en tid när främlingsfientlighet växer är det viktigt att sprida informationen att Migration inte enbart är en kostnad. Migration ger både ekonomisk vinning, idéutbyte och leder till utveckling.

– Europa har en åldrande befolkning, beräkningar visar att mellan år 2015-2050 så minskar befolkningen, med invandring inräknad, med 21 procent, säger Kristof Tamas, kanslichef vid Delegationen för migrationsstudier.

Europa behöver med andra ord migranter för att klara att ta hand om och sörja för den allt äldre befolkningen. Migranter bidrar även till ett kunskapsutbyte, de överför demokratiska normer och värderingar till de platser de kommer ifrån och de bidrar till handel mellan det nya och gamla hemlandet samt startar verksamheter i ursprungslandet med hjälp av inkomster och utbildning de förvärvat i sitt nya hemland.

Det finns givetvis även baksidor av migration i form av kunskapsförlust i hemlandet, underutnyttjande i mottagarlandet som inte drar nytta av migrantens studievilja eller yrkeskompetens. Marginalisering och exkludering i värdlandet är andra baksidor. Utan integration eller skyddsnät riskerar människor att fara illa inom allt från människohandel till att må psykiskt dåligt på grund av brist på delaktighet i samhället och svårigheter att finna ett jobb.

Men nackdelarna till trots är fördelarna med migration så stora att 244 miljoner människor hade gjort valet att migrera 2015, 70 miljoner av dessa befann sig på flykt.

Migration bidrar till utveckling genom bland annat kunskapspåfyllnad. Människor som väljer att migrera för att utbilda sig utanför hemlandet till yrken som kräver högskolekompetens, som läkare och statsvetare, kan om de återvänder bidra med sina nyförvärvade kunskaper för att bygga upp ett land. Diasporan – de människor som valt att bosätta sig utomlands – bidrar också indirekt till hemlandets kunskapspåfyllnad genom att de skickar hem pengar till familjen, så kallade remitteringar.

Det bidrag som biståndet ger till världens fattiga länder är bara en tredjedel så stort som de remitteringar som Diasporan skickar till sina anhöriga i ursprungslandet. Remitteringarna till låg och medelinkomstländer uppskattades under 2016 till 442 miljarder USA-dollar. Dessa pengar går vanligen direkt till fattigdomsminskning på ett betydligt snabbare och effektivare sätt än biståndet kan göra.

Studier visar att remitteringar används till investering i utbildning, dessa pengar påverkar hur många barn som börjar skolan och går kvar efter lågstadiet. Remitteringarna har även direkt hälsofrämjande effekter, de bidrar bland annat till en minskad spädbarnsdödlighet och även demokratiska värderingar kan överföras tillsammans med remitteringarna.

– Det är inte ovanligt att man ställer krav på att ta de här pengarna och sätt er son och även er dotter i skolan, säger Lisa Pelling migrationsforskare och utredningschef för Arena idé

Tyvärr försvinner en del av pengarna på vägen till hemlandet genom remitteringskostnader, bankerna tar avgifter för at växla eller för att överföra pengar mellan länder, avgiften kan ligga på uppåt 7 till nära 10 procent av den överförda summan. En förhoppning från bland annat SIDA är att dessa kostnader ska kunna minskas. Så att än större del ska nå de behövande.

Men frågan är om remitteringar kan kompensera för den stora kunskapsflykt som sker när många människor med relativt hög utbildning lämnar ett land.

– Nej, menar Lisa Pelling, men att förbjuda migration är inte en lösning, utan vi måste snarare ge migranterna en möjlighet att stanna kvar på hemmaplan.

Migration kan bidra till mänsklig utveckling.

– Men avgörande för att det ska bli så är att det finns en möjlighet att välja migration, för det krävs lagliga vägar, säger Lisa Pelling.

Hon listar även flera andra avgörande punkter som just möjligheten att skicka hem remitteringar, till investeringar och mänsklig utveckling samt möjligheten att använda sin kompetens i mottagarlandet så att man kan återvända med nya kunskaper och färdigheter.

– Migration har en potential att bidra till utveckling, fattigdomsminskning och bättre hälsa. Migration ska var en möjlighet, inte en nödvändighet, betonar Lisa Pelling.

Att migrera kan inte vara hela utvecklingsstrategin, men den bör alltid vara en del av utvecklingsstrategin menar Pelling.
– Fattiga människor ställs alltid inför det svåra valet att leva tillsammans med sin familj eller att lämna barn och föräldrar för att kunna försörja dem genom ett arbete utomlands.

För den som hävdar att man bör hjälpa migranter på hemmaplan med bistånd för att förhindra migration kom under föreläsningsdagen en tankeställare.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Det är låg utvandring i fattigare länder. Lite högre medelinkomster i ett land ger utvandring. Utvandringen börjar redan vid en BNP på 1000 USA-dollar per capita, då börjar människor söka sig ett bättre liv och större möjligheter utanför landets gränser. Det inte är de allra fattigaste som blir internationella migranter, utan det krävs olika resurser för att ta sig över gränserna och än mer resurser för att få människor att stanna kvar i sitt hemland.

– Vändpunkten kommer vid en BNP per capita på 6-8,000 USA-dollar då börjar utvandringen från ett land att minska, säger Kristof Tamas.

Man kan med andra ord inte hindra utvandring från världens fattigaste länder genom att enbart bidra med bistånd, så snart BNP per capita ökar i landet så leder det oåterkalleligt till migration. Först den dag samma land lever i relativt välstånd återvänder människor för att skapa sig ett liv på platsen.

Fakta: Migrationen i världen
  • Idag finns det 244 miljoner migranter i världen. 
  • 70 miljoner av dessa befinner sig på flykt. 
  • 48 procent av världens migranter är kvinnor.
  • Medianåldern är 39 år. 15 procent av världens migranter är under 20 år. Storbritannien har fler migranter än Afghanistan, men migrationen från Storbritannien är oproblematisk, britterna har frivilligt valt att leva utomlands och därför talas det sällan om denna typ av migration. 
  • Europa tar emot 6 procent av världens flyktingar. De flesta flyktingar finns i grannländer till de konflikt- eller krigsdrabbade länderna. 
  • Den idag snabbast växande flyktingkrisen finns i Syd-sudan där 1.6 miljoner människor befinner sig på flykt. 
  • När forskarna tittar på demografiska förändringar i världen så förväntas Europas befolkning sjukna med 21 procent fram till 2050, vi behöver med andra ord invandring för att klara våra samhällsfunktioner. 
Källa: DELMI, SIDA; ARENA IDÉ.