Många unga är missnöjda med sig själva och känner sig oönskade

 
Många unga är missnöjda med sig själva och känner sig oönskadeAtt ofta bli ignorerad eller retad kan bidra till att man utvecklar en låg självkänsla. Foto: Getty Images. Barn med låg självkänsla blir mer sårbara för depression, oro och ångest. Att känna sig älskad, sedd och accepterad som man är av sina närstående är viktiga faktorer för att utveckla en sund självkänsla. Ett barn med osund självkänsla blir lätt besviken på sig själv, är pessimistisk och pratar dåligt om sig själv. Ett barn med sund självkänsla hanterar utmaningar, är optimistisk och medveten om sina styrkor och svagheter.

Självkänslan är den syn vi har på oss själva. Självförtroende handlar om hur bra man tycker sig prestera på olika områden.

Saker som påverkar självkänslan är: fysisk förmåga, utseende, vänskap, relation till föräldrarna, skolförmåga och den brukar man dela upp i språk och matte.

– Man kan utveckla sitt självförtroende och det kan i sin tur påverka självkänslan. Om ett barn till exempel har dålig självkänsla när det gäller utseende och vänskap kan man uppmuntra denne att prova olika sporter exempelvis, för då får man en större bredd av faktorer som kan påverka självkänslan, säger Lisa Clefberg, psykolog och psykoterapeut.

Hon talade om barns självkänsla på konferensen Psykisk (O)Hälsa – Samhällets barn och unga som arrangeras av Expo Medica med SSIL som mediapartner.

Barn med låg självkänsla har en ökad risk att utveckla depression, ångest, beteendeproblem och relationssvårigheter. Barn med låg självkänsla uppvisar också ofta sämre skolresultat och har en kortare skolgång.

– Vår självkänsla påverkar hur vi fungerar i skolan, hemma och bland andra människor. Den påverkar också hur vi väljer våra vänner och kärleken. Många särbegåvade barn har en låg självkänsla. De tycker inte att de funkar ihop med sina klasskompisar och de kan uppfattas som negativa när de påpekar orättvisor och fel hela tiden.

Barn med god självkänsla litar på den egna förmågan, är inte rädda att misslyckas, provar nya saker och kan be om hjälp. De anser sig likvärdiga andra, känner att de kan påverka sina liv och försvarar sina övertygelser. De litar på sitt omdöme och får inte skuldkänslor om deras beslut kritiseras av andra. De lär sig av erfarenheter, känner sig accepterade och älskade av andra och är medvetna om andras känslor och behov.

Dålig självkänsla verkar hänga samman med att barnen har en mer negativ syn på sina liv, sin framtid och sig själva. Barn med dålig självkänsla är väldigt känsliga för kritik. De reagerar ofta med motvilja mot människor som kritiserar dem. De tenderar att beskylla andra för misstag och är ofta missnöjda med sig själva. De har bristande motivation, känner sig inte älskade och nedvärderar sig själva. De undviker utmaningar och är lättpåverkade av andra.

– Det är vanligt att en person med dålig självkänsla råkar ut för mobbning, men kan också själv vara mobbare. Man har en misstro i relationer och blir undvikande.

Lisa Clefberg har också haft klienter som har trott sig ha ADD, men i själva verket har de social ångest och låg självkänsla.

Man talar ofta om att man inte ska berömma ett barn på "fel" sätt genom att blanda in egenskaper istället för beteende.

– När barnet har lyckats bra på ett prov i skolan till exempel, ska man inte säga: "Jag visste väl att du var så smart". Vad händer då när resultatet blir sämre. Är barnet inte smart då? Istället kan man säga: "Åh, vad bra att du har ansträngt dig och pluggat ordentligt", att man berömmer beteendet som har bidragit till resultatet, säger Lisa Clefberg.

Hon vill dock inte gå så långt att man aldrig får använda ordet duktig till ett barn.

– Barn kan absolut få känna sig duktiga, men att alltid förväntas prestera bra kan leda till ångest. Och man behöver känna att man duger som person även när man misslyckas. Kompetens har en stor påverkan på barns självkänsla. Att ge beröm både enskilt och inför andra kan bidra till känslan av kompetens.

Hon råder också att lägga fokus på positiv feedback.

– Beröm när det blir rätt, avbryt inte för att korrigera utan bara upprepa meningen med rätt ord till exempel.

Vi kan också bidra till barns känsla av kompetens genom att prata med dem om vad de gör och hjälpa dem vara nyfikna och flexibla. När barn och unga får göra saker på egen hand känner de sig stolta och kompetenta.

– Föräldrar som är för överbeskyddande låter kanske inte ens barnen försöka själva. Det kan vara lika ångestskapande som att vara för mycket åt andra hållet, att inte bry sig alls.

Man bör sätta mål som är realistiska för barnet och det är viktigt att barn och unga vet vad som krävs för att uppnå olika mål, betyg och liknande.

– Regler ska vara tydliga och det är viktigt att till exempel alla elever i en klass vet vilka konsekvenser som följer när någon bryter mot reglerna. Jag har arbetat med särbegåvade barn som har blivit väldigt upprörda om det inte blivit några synliga konsekvenser när någon har betett sig illa i klassrummet. Det här handlar om det moraliska värdet, något som yngre barn inte har hunnit utveckla.

Acceptans och kärlek är viktigt för självkänslan. Barn känner sig mer accepterade och älskade av personer som lyssnar på dem och verkar ta dem på allvar.

– Det är viktigt att lyssna aktivt, säger Lisa Clefberg.

Hon berättar också om en tjej som hade svårt att hantera sin ilska.

– Hon sa att hon ville sluta att vara arg. Men jag sa: "Det är en känsla. Du har rätt att bli arg och tycka att någon är dum, men vi kan försöka jobba med vad du gör när du blir arg."

Taggar

Reportage