Här är de nya förslagen från LSS-utredningen

 
Här är de nya förslagen från LSS-utredningenBarn under 16 år ska inte längre få personlig assistans, utan ett nytt LSS-stöd som liknar personlig assistans. Något fler än idag får LSS-insatser, vissa får andra insatser än idag, till exempel barn under 16 år som inte längre får personlig assistans utan ett personligt stöd som kommunen ska ha hand om. LSS-utredningen föreslår också att all personlig assistans blir ett statligt ansvar. 

Torsdagen den 10 januari presenterade den särskilda utredaren Gunilla Malmborg Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen som också överlämnades till övergångsregeringen.

– Vi vill få till stånd mer ändamålsenliga insatser och föreslår förändringar inom LSS, nya insatser och andra förtydliganden. Förslagen innebär att något fler kommer att få insatser och nya LSS-insatser kommer att skapas för exempelvis barn, säger Gunilla Malmborg. 

Enligt Gunilla Malmborg kommer ingen som har LSS-insatser idag att bli av med dessa, men vissa kan få andra insatser än idag.

LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande) består av tio olika insatser där personlig assistans är en insats. Idag har totalt cirka 80 000 personer LSS-insatser, varav drygt 20 000 har personlig assistans.

Totalt kostar LSS cirka 75 miljarder kronor, varav personlig assistans cirka 28 miljarder.

Enligt förslagen ska inga kostnadsbesparingar ske, men heller inga kostnadsökningar. 

De viktigaste förslagen är:

1. All personlig assistans blir ett statligt ansvar

– Tidigare har ansvaret delats mellan stat och kommun, vilket har lett till problem. Personer har bollats emellan. Nu blir det ett tydligare ansvar, säger Gunilla Malmborg.

2. Ny LSS-insats till barn under 16 år och deras familjer

– Det blir ett bredare stöd som kommunerna får ansvaret för. Det gör att man lättare kan följa upp och säkerställa kvaliteten. Stödet innefattar till exempel omvårdnad, medicinsk tillsyn och aktiviteter där man tar sikte på hela familjens behov.

3. Ny LSS-insats för dem som behöver ett förebyggande pedagogiskt stöd. 

4. Ny insats i form av personlig service och boendestöd.

– Man ska själv i högre grad få bestämma hur man ska bo. Det här är något som har efterfrågats. Här ingår också ledsagarservice, säger Gunilla Malmborg.

5. 20-timmarsgränsen för personlig assistans försvinner.

Den gränsen har fått mycket kritik och många upplever sig kränkta när man ska behöva ta tid på toalettbesök och liknande. 

– Man behöver fortfarande kvalificera sig för att få personlig assistans men på en lägre nivå än 20 timmars grundläggande behov. 

Grundläggande behov kan vara att äta och klä på sig. För övriga personliga behov som fritidssysselsättning, att gå till jobbet och att delta i föreningsaktiviteter tillämpas en schablon på 15 timmar i veckan. 

– Det är tänkt att förenkla och tydliggöra. Klarar man sig inte med 15 timmar kan man söka mer, hävdar Gunilla Malmborg.

Utredningen har haft två huvudsyften; att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än de är idag och att insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna.

Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022.