Europarådet om hur Sverige hanterar våld mot kvinnor

 
Europarådet om hur Sverige hanterar våld mot kvinnorKommunernas stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och deras barn varierar fortfarande. Foto: Getty Images. Europarådets expertgrupp när det gäller våld mot kvinnor har granskat hur väl Sverige lever upp till den så kallade Istanbul-konventionen. Flera av slutsatserna i rapporten är rekommendationer som Amnesty Sverige lyft under många år.

– Det här är en mycket viktig rapport som sätter fokus på områden där Sverige måste bli bättre, samtidigt som den också visar på positiva aspekter, säger Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter på Amnesty Internationals svenska sektion.

Rapporten konstaterar att Sverige sätter jämställdhet högt på den politiska dagordningen, både i det egna landet och internationellt. Förståelsen kring att kvinnor utsätts för våld på grund av att de är kvinnor är fast förankrad i alla officiella policies, åtgärdsprogram, utbildningsdokument och i det offentliga samtalet om våld mot kvinnor. Sverige får även beröm för att systematiskt utvärdera vilka förbättringar som krävs, i lagen och praktiken. Viljan att eftersträva förbättringar har bidragit till “Sveriges ledande roll” vad gäller policy och i viss mån trendsättare på områden som jämställdhet, enligt GREVIO (Council of Europe independent Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence).
 
rapporten lovordas även den nya lagstiftningen mot våldtäkt. GREVIO välkomnar att Sverige antagit en så kallad samtyckeslag och understryker att det är en “fundamental kursändring” från tidigare lydelse som krävde att gärningsmannen använt våld, hot eller utnyttjat att offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Den nya lagstiftningen, inklusive oaktsam våldtäkt, visar tydligt att alla sexuella handlingar som genomförs med någon som inte frivilligt deltar, är olagliga. Det nya brottet oaktsam våldtäkt understryker att det åligger varje person att att försäkra sig om att den andra parten frivilligt deltar. 

Men det finns även problem, menar GREVIO. Kommunernas stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och deras barn varierar fortfarande. Och det görs också allt för få åtgärder för att uppmärksamma den ökade sårbarhet som kan finnas bland olika grupper av kvinnor - som samer, romer, migrantkvinnor och kvinnor i missbruk.

När det gäller de slutsatser som rapporten gör kring rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden delar Amnesty Sverige dessa slutsatser fullt ut.

– Generellt sett anmäls bara en bråkdel av alla våldtäkter till polisen. Att utredningar i sådana ärenden släpar efter från rättsväsendets sida kan ytterligare inverka negativt på kvinnors anmälningsbenägenhet. Och det innebär också att många våldtäktsutsatta inte får rättvisa och upprättelse om dessa ärenden inte prioriteras, säger Katarina Bergehed.

Enligt GREVIO måste förmågan att utreda sådana brott avsevärt förbättras och stärkas - utan dröjsmål. GREVIO efterlyser också ett förbättrat system för att samla statistik som gör det möjligt att följa sådana fall genom hela rättskedjan för att kunna analysera hur många, och varför, ärenden sållas bort i rättsväsendets hantering.

Flera av GREVIOs rekommendationer sammanfaller med de rekommenadtioner som Amnesty Sverige lyft i olika sammanhang och Amnesty Sverige är också en av många organisationer som lämnat underlag till rapporten.