Digitalisering inom socialtjänsten går trögt

 
Digitalisering inom socialtjänsten går trögtFoto: Getty Images Man räknar dock med att övergången från analoga trygghetslarm till säkrare digitala trygghetslarm ska vara genomförd i hela landet innan det här årets slut.
– Jämfört med digitaliseringstakten i övriga samhället går det sakta med införandet av nya e-tjänster och ny teknik inom socialtjänsten och i en del fall har ökningen bromsat in, konstaterar Dick Lindberg, projektledare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen följer sedan 2014 upp utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik årligen.
Årets rapport visar att det inte hänt så mycket de senaste 4-5 åren. 
Dock fortsätter införandet av digitala trygghetslarm, som är säkrare än de analoga att öka, och 81 procent av landets kommuner har nu digitaliserat trygghetslarmen.
– Även om det tagit längre tid än vad det var tänkt ser det nu ut som att samtliga kommuner kommer att ha moderniserat sina trygghetslarm innan årets slut, säger Dick Lindberg.

Rätt använd kan välfärdsteknik och digitala trygghetslösningar underlätta för många äldre att bo kvar hemma längre, ändå är det bara omkring hälften av kommunerna som erbjuder dessa tjänster och ett fåtal i varje kommun som får del av denna teknik - till exempel nattillsyn med kamera och gps- larm.

Socialstyrelsen vill att kommunerna ska snabba på utvecklingen av nya e-tjänster då det ger människor möjlighet att enkelt komma i kontakt med socialtjänsten för att till exempel ansöka om bistånd eller boka tid med handläggare.
– Att inte ha möjlighet att kommunicera digitalt innebär en begränsning för den enskilde att själv styra över sin kontakt med socialtjänsten. Därför är det viktigt att kommunerna fortsätter att utveckla nya e-tjänster och att öka takten i utbyggnaden, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör

Många kommuner har inte bestämt vilka e-tjänster man vill utveckla och vilka plattformar som ska användas, vilket bromsar utvecklingen. Det är också förenat med en tillfälligt ökande kostnad när man ska övergå till mer digitala arbetssätt och tjänster.

Särskilt otillfredsställande är det enligt socialstyrelsen att bara 22 procent av kommunerna utvecklat säkra rutiner för hantering av personuppgifter.
– Ja, på det området har ingen synbar utveckling skett sedan 2015 och det är oroväckande att så stor andel av kommunerna inte försäkrar sig om att enskildas känsliga personuppgifter skyddas bättre, säger Dick Lindberg.


Hälso- och sjukvården kan via den så kallade Nationella patientöversikten, NPÖ ta del av andra vårdgivares journaler, och 94 procent av kommunerna är anslutna till NPÖ, men få använder systemet fullt ut.
– Fler bör bidra med journaluppgifter till systemet för att det ska kunna leda till större nytta för patienterna och göra vården mer effektiv. Än så länge är det bara 13 av landets 290 kommuner, varav fem ligger i Blekinge, som bidrar med journaluppgifter till NPÖ, säger Dick Lindberg.



En ny uppföljning av utvecklingen av e-tjänster och välfärdsteknik inom socialtjänsten kommer att göras nästa år.

Taggar

Nyheter