Barnkonventionsdagen: Det saknas kunskap om barns rättigheter

 
Barnkonventionsdagen: Det saknas kunskap om barns rättigheterUnder konferensen hölls en mini-workshop där man fick diskutera hur man kan implementera barnkonventionen. Att barnkonventionen har blivit lag från den 1 januari 2020 visar tydligt att barn har sina egna rättigheter och måste respekteras. Det kräver en attitydförändring i hela samhället, att nya rutiner införs och att vissa lagar behöver förändras för att förtydliga hur barnets bästa ska beaktas. För att öka kunskapen om barnkonventionen som lag är det viktigt att vi diskuterar frågan. Vi besökte Barnkonventionsdagen den 4 februari.

– Få saker berör så mycket som när barn far illa. Barn som inte får tillräckligt med mat, som inte kan sova av oro för familjens ekonomi, som är rädd för att giftas bort eller som är livrädd för att pappa ska slå ihjäl mamma. Vi har ett ansvar för dessa barn, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister och ansvarigt statsråd för barnrättspolitiken.

Hon var en av talarna på Barnkonventionsdagen i Stockholm som arrangerades den 4 februari av JP Infonet.

Ända sedan barnkonventionen kom för 30 år sedan har våra lagar anpassats för att följa den. Men barns rättigheter har inte fått genomslag. Det finns fortfarande barn som far illa. Därför har Barnkonventionen från den 1 januari i år blivit egen lag.

Åsa Lindhagens förhoppning och övertygelse är att den nya lagen ska stärka barns rätt.

– Det kan kännas svårt i början, men gemensamma diskussioner kommer att leda oss framåt. Vi behöver bli bättre på att lyssna till barnet, som artikel 12 belyser. Lika så principen om barnets bästa, i artikel 3. Det finns en del oklarheter och svårigheter i tillämpningen av LVU, men en ny LVU-lagstiftning är på gång som ska stärka barnrättsperspektivet.

Ewa Kristensson tillsammans med Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist på SKR, berättade om resan att införa barnets rättigheter enligt barnkonventionen i Simrishamns kommun.

– Redan 2008 anställdes en lokal barnombudsman i kommunen. Vi tog också fram en handlingsplan och tillsatte en barnrättsgrupp och en inflytandegrupp, berättar Ewa Kristensson.

De gjorde flera barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnens rättigheter skulle tillgodosättas. De fel som upptäcktes genom analyserna har rättats till, man har skapat nya rutiner och nu har Ewa Kristensen börjat arbeta i betydligt större Halmstads kommun med samma sak.

Marie Lundin Karphammar ville samla dessa erfarenheter i en bok och det har hon nu gjort via förlaget Studentlitteratur. Boken som heter "Implementering av barnkonventionen" innehåller bland annat beskrivningar av det praktiska arbetet och instruktioner i hur man kan utföra barnkonventionsanalyser.

– Att tillfråga barnen är alltid en win win-lösning. Sedan får man inte glömma återkopplingen också, så här blev det och varför. Då förstår de att man kanske inte alltid kan få sin vilja fram, men att deras röst är viktig och ska höras, säger Ewa Kristensson.

När skolorna skulle ta emot en mängd nyanlända 2016 så fans det inte plats i alla skolor. Då frågade man barnen om några kunde tänka sig att byta skola för att göra plats för dem som hade största behovet.

– Vi tänkte att ingen skulle vilja flytta på sig, men jättemånga ville det. Vi hade nog inte fått samma svar om vi hade frågat föräldrarna.

Ewa tror att hennes tro på projektet har varit viktigt för att det blivit så lyckat.

– Som chef måste man styra, stödja och störa. Förändring är jobbigt, men det krävs för att kunna gå vidare, avslutar hon.

Barnkonventionsdagen bjöd också på en miniworkshop där man delade upp chefer för sig och medarbetare för sig. De fick sedan i grupper fundera över vad de själva kan göra för att implementera barnkonventionen som lag. Se över rutiner och riktlinjer, ge tid att reflektera och diskutera, var några svar.

En annan fråga var hur de kan medverka till att göra barn mer delaktiga. Hitta fler kommunikationssätt och barnråd var ett par synpunkter där. En tredje fråga löd: Vilka rutiner behöver ni stärka? Samarbete i det stora för att minska stuprör och rutiner för hur vi informerar om barns rättigheter var exempel på svar.

Magnus Åhammar, rådman, kom med några reflektioner om barnkonventionen som lag ur ett domstolsperspektiv.

– När väger barnets intresse över till exempel en förälders oförmåga att hålla i pengarna för att kunna betala hyran och inte riskera vräkning? Barnets bästa är ett jättesvårt begrepp.

Magnus Åhammar var också inbjuden i en paneldebatt tillsammans med Veronica Magnusson, Vision, Marie Lundin Karphammar, SKR och Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.

– Barns rätt att komma till tals respekteras inte. Alla tycker att de har gjort sitt, men ändå faller barnens rättigheter mellan stolarna. Vi vet att det saknas kunskap, men vi ser mycket bra arbete också. Det görs enorma framsteg i kommunerna, säger Elisabeth Dahlin.

Barnombudsmannen får många samtal med frågor vad som är rätt och fel, men det är i domstolen som lagen prövas. Barnombudsmannen arbetar med information och opinionsbildning för att främja barns intressen.

På Barnombudsmannens hemsida finns en vägledning att ladda ned, som har tagits fram på uppdrag av regeringen. Den finns också på regeringens hemsida.

– Det ska vara lätt att göra rätt. Prövningar kring barnets bästa måste göras och dokumenteras. Jag tror att barnkonventionen kommer att få stora effekter för barnen. Många barn saknar en dräglig levnadsstandard och saknar en trygg plats att kalla hemma. Skolan måste också få vara en fristad. Att hämta barn med polis i skolan påverkar alla barn och kan leda till att föräldrarna inte vågar låta sina barn gå i skolan, avslutar Elisabeth Dahlin.


Om Barnkonventionsdagen
JP Infonet arrangerade Barnkonventionsdagen, en konferens om hur barnkonventionen förväntas påverka barnrättslagstiftningen. JP Infonet erbjuder kurser, konferenser, rådgivning och webbtjänster. Bland annat webbkurs om Barnkonventionen i praktiken.