Barnfattigdomen minskar men klyftorna består

 
Barnfattigdomen minskar men klyftorna bestårI 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat i senaste mätningen. Rädda Barnen släpper sin fjortonde rapport om barn och familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Där konstateras att barnfattigdomen fortsätter att minska i Sverige. I rapporten skattas andelen till 9,3 procent för 2016, det är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2015.

Samtliga tre storstäder har haft en betydligt större minskning av barnfattigdomen än riksgenomsnittet. Tabellen över kommuner med högst respektive lägst barnfattigdom visar dock att Malmö, liksom tidigare år, är den kommun där barnfattigdomen är störst.

Även om den långsiktiga trenden är att barnfattigdomen minskar ser vi också att skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper kvarstår. Det är fortfarande många som inte fått del av den stora inkomstökning som präglat Sveriges ekonomiska utveckling sedan krisen på 1990-talet.

Siffrorna i rapporten är liksom tidigare år framtagna och sammanställda av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet. I rapporten används ett sammansatt och absolut mått på barnfattigdom. Det betyder att när man beskriver barn som lever i ekonomisk utsatthet, tillhör de familjer som antingen uppbär försörjningsstöd, och/eller har en så låg inkomst att de inte klarar de nödvändigaste utgifterna.

Rapporten visar bland annat att:

- Klyftorna fortsatt har ökat mellan de barn som lever i störst ekonomisk utsatthet, och den stora majoritet barnfamiljer som har det bra ekonomiskt ställt.

- Barnfattigdomen har minskat i alla grupper som omfattas av rapporten. Men liksom vad tidigare barnfattigdomsrapporter från Rädda Barnen visat, löper barn som lever med en ensamstående förälder eller har utländsk bakgrund, avsevärt större risk att drabbas av ekonomisk utsatthet än andra barn i Sverige. Avståndet mellan barn tillhörande dessa grupper och de barn som har en bättre levnadsstandard har ökat.

Kommunalt och på stadsdelsnivå visar rapporten att:

- Den största minskningen av barnfattigdom mellan 2011 och 2016 finns i stadsdelar med en hög ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Exempelvis har Rinkeby-Kista en minskning på 11,8 procentenheter och Spånga-Tensta visar en minskning på 10,5 procentenheter.

- I 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat i senaste mätningen.

- Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner från 2,5 procent i Kungsbacka till 25,2 procent i Malmö.

– Barn som växer upp i fattigdom har en mindre aktiv fritid, löper större risk för sämre skolresultat och för sämre hälsa som vuxna. För att fatta beslut som gör skillnad i barns vardag, behövs kunskap i frågan. Därför har vi tagit fram Rädda Barnens barnfattigdomsrapport, för att visa samhället vilka insatser som behövs för att inga barn ska diskrimineras, förklarar Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda Barnen.


Kommuner där barnfattigdomen minskat mest

1. Åsele -6,7

2. Nynäshamn -6,1

3. Burlöv -5,7

4. Södertälje -5,2

5. Landskrona -4,9


Kommuner där barnfattigdomen ökat mest

1. Alvesta+6,7

2. Filipstad +6,4

3. Munkfors +6,4

4. Lessebo +5,9

5. Skinnskatteberg +5,6