2017 – ett socialt nyhetsår

 
2017 – ett socialt nyhetsårMetoo, Psykisk ohälsa, arbetet mot våldsbejakande extremism, Regeringsförslaget att ge vissa nyanlända möjlighet att gå klart gymnasiet och den kommande vapenamnestin är några av de nyhetshändelser vi rapporterat om under 2017. Foto: Getty images, Regeringen, Henrik Fitinghoff, Polisen Fem nyheter från 2017

Metoo
Höstens stora samtalsämne blev den revolution som #Metoo skapade. Bland annat så skrev vi häromdagen om föreningen Storasyster, som i många år jobbat med personer som drabbats av sexuella övergrepp. För en förening som jobbar med de här frågorna kom det inte som någon överraskning att sexuella övergrepp och trakasserier är omfattande, sade Cecilia Bödker Pedersen, verksamhetschef på Föreningen Storasyster i vår intervju.

– Men faran när något blir så stort är naturligtvis att det spårar ur på något sätt, att diskussionen helt plötsligt handlar om exempelvis enskilda kändisar som begått olika sexuella övergrepp snarare än den struktur som gör att det kan förekomma i så stor omfattning, men #Metoo tog sig förbi det vilket vi är tacksamma för, säger hon.

2018 kan bli året då en strukturförändring påbörjas då regeringen nu föreslår att en samtyckeslagstiftning införs. Sex ska vara frivilligt. Det ska alltså inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt.

Den psykiska ohälsan växte
Ord som psykisk ohälsa och stress användes flitigt under föregående år. I oktober skrev vi om att psykisk ohälsa låg bakom hälften av alla pågående sjukskrivningar. 
–Framförallt är det de som jobbar inom kontaktyrken som är sjukskrivna på grund av psykiatriska diagnoser, vilket ofta är kvinnor anställda inom offentlig sektor, sade Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan då.

Mönstret går igen även bland ungdomar. Under sensommaren skrev vi att allt fler ungdomar i Sverige lider av ohälsa. Det rör sig främst om stress, men även andra psykiska och fysiska besvär. Sociologen Linda Hiltunen visade i sin avhandling att ungas upplevelse av ohälsa till stor del bottnar i deras dagliga kamp om att skapa och upprätthålla social status bland sina jämnåriga.
Studien visar att både de som till synes lever upp till normer om perfektion och de som av olika skäl hamnat utanför mår dåligt. Sämst mår tjejerna.

– Tjejer upplever exempelvis högre krav än killar på utseende, att anpassa sig, att vara tillgängliga för andra och att lyckas i skolan, säger Linda Hiltunen.

Ensamkommandes situation i Sverige
Var året då ett hundratal ungdomar sittstrejkade på Mynttorget och Medborgatplatsen i Stockholm. Syftet var att stoppa de utvisningar till Afghanistan som utförs och ungdomarna bakom den här strejken är mestadels ensamkommande asylsökande från just Afghanistan. Flera gånger under året kom larmrapporter om missförhållanden, psykisk ohälsa och självmord bland ensamkommande ungdomar. Under sommarens politikervecka i Almedalen debatterades det hårt kring hur migrationspolitiken och lång väntan påverkar ungdomars välmående.

I slutet av året kom en ljusning för en del av de ensamkommande som anlände under 2015 och hunnit bli myndiga under handläggningstiden. Regeringen föreslog då att dessa ensamkommande ska få en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Under förutsättning att de har sökt asyl senast den 24 november 2015, har väntat minst 15 månader på beslut från Migrationsverket, har registrerats som barn vid ankomst, har för avsikt att fortsätta att studera på gymnasial nivå, fortfarande befinner sig i landet och inte har begått brott.

Våldsbejakande extremism
Orden våldsbejakande extremism blev allt vanligare att höra i nyhetsflödet under det gångna året. Regeringen satsade pengar och Socialtjänsten fick under 2016 ett stöd för hur de ska hantera våldsbejakande extremism. I maj skrev vi om hur stor andel av kommunerna som faktiskt möter våldsbejakande extremism och presenterade hur kommunerna ska bemöta de inblandade ungdomarna, enligt en kartläggning som släpptes av Socialstyrelsen.

Var femte kommun eller stadsdel hade under 2016 kontakt med barn eller unga vuxna som involverats i våldsbejakande extremism, eller riskerar att bli det. Drygt hälften av dessa har gett insatser för att hjälpa de unga därifrån.

Nu vid årsskiftet startar Rädda barnen en kampanj på samma tema under #Detnyasvårasamtalet. Som ska uppmärksamma vuxna på att det är dags att ta samtalet kring hat och att det finns hjälp att få. 

Tidsbegränsad vapenamnesti under våren 2018 
Till sist vill vi även påminna om en nyhet som kom under sensommaren, den 28 augusti vi skrev om den tidsbegränsade vapenamnesti som gäller under våren 2018. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd kan mellan februari till april lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för olaga vapeninnehav. Syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

– Även om det inte kommer att vara den organiserade brottsligheten som står först i kön till polisstationen så minskar vi, med det här, tillgången till vapen och möjligheterna att få tag i vapen, sade inrikesminister Anders Ygeman (S).

Straffen för vapenbrott skärps under 2018.

Gott nytt nyhetsår och håll ögonen öppna efter fler Social nyheter under 2018.