Viktigt att hitta sysselsättning efter gymnasiesärskolan

 
Viktigt att hitta sysselsättning efter gymnasiesärskolanFoto: Getty Images I dag finns få studier om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och vad som händer efter gymnasiesärskolan. En som vill ändra på det är Renée Luthra, som är doktorand i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. 

I sin senaste forskningsartikel kartlägger Renée Luthra den grupp unga med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet.

Tidigare forskning visar att 24 procent av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som har gått i gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Syftet med Renée Luthras studie är att få en bättre bild av gruppen, och samtidigt kartlägga olika faktorer som har ett samband med att hamna utanför arbetsmarknad, studier och daglig verksamhet.

Studien är den första som i stor skala undersöker gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har en sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet, vilket gör studien unik. Mer kunskap om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och deras sysselsättning efter gymnasiesärskolan är viktig, menar Renée Luthra.

– Det är väldigt värdefull och unik information som gör att vi kan få en övergripande nationell förståelse för den här specifika gruppen. Det leder i sin tur till att vi får ökad kunskap om gruppen, som kan användas av välfärdsaktörer och även ligga till grund för att utveckla stödinsatser som behövs för att motverka att personer blir exkluderade, säger hon.

Renée Luthras studie visar att det finns stor variation i gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Det är flera faktorer som påverkar och personerna bakom de 24 procenten befinner sig troligtvis i olika situationer. Olika personer har olika ekonomisk ersättning, till exempel hade flera aktivitetsersättning och några hade föräldrapenning. Studien visade också att det inte var många som hade LSS-insatser (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det visade sig att tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelade roll, där de första åren var viktiga för att hitta en sysselsättning. Resultaten, menar Renée Luthra, tyder på att det är stor variation i gruppen och därför behövs både mer forskning och också en mer fördjupad förståelse för gruppen.

Källa: Forskning.se

 

 
 
 
 

 
 


TF Chefredaktör: Henrik Fitinghoff | Ansvarig utgivare Mikael Sagström
SSIL - För vård och omsorg är en del av Marknadsdata AB som ingår i Docu Nordic, Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
www.ssil.se, Tel. växel 0651-160 40, info@ssil.se
 
Copyright © 2017 All rights reserved. v. 1.0 xs v. 1.0 s v. 1.0 m v. 1.0 l v. 1.0 xl