Nu har en studie vid Umeå universitet, baserad spå longitudinella befolkningsstudier, analyserat samband mellan arbetslöshet och ohälsa över livsloppet.
Anna Brydsten, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin (enheten för epidemiologi och global hälsa) säger
-Vår forskning visar att unga arbetslösa män med så lite som en månads arbetslöshet rapporterade sämre kroppslig hälsa, både i direkt anslutning till arbetslösheten och långt senare upp i medelåldern.
Forskningsresultaten är baserade på enkätdata och registerdata från två longitudinella kohortstudier som är gjorda i norra Sverige, Luleåkohorten och Yngre Luleåkohorten. Som följer deltagare från ungdom till medelålder.
Det är grupper som utgjorts av alla elever som gick i årskurs nio i Luleå kommun år 1981 respektive 1989.
Det som i huvudsak skiljer dessa grupper åt, är den nationella arbetslösheten under deras ungdomsår, 9 procent för Luleåkohorten och 25 procent för Yngre Luleåkohorten.
Att vara arbetslös och ungdom under högkonjuktur var mer relaterat till sämre fysisk hälsa i medelåldern jämfört med hälsan för de arbetslösa ungdomarna under lågkonjuktur.
Sambanden mellan arbetslöshet i unga år och ohälsa senare i livet kunde inte förklaras med ohälsa före inträdet på arbetsmarknaden, socioekonomiska faktorer i barndomen eller arbetslöshet senare i livet.
-Trots de stora samhälleliga skillnaderna mellan 1980-talet och idag finns det stora likheter. Till exempel kvarstår ungdomsarbetslöshet som ett allvarligt folkhälsoproblem och därmed även risken för att arbetslösa ungdomar får dras med bestående ohälsa genom livet, säger Anna Brydsten.
I en delstudie så har forskarna även kunnat visa på att personer som bor i bostadsområden med hög arbetslöshet rapporterar sämre kroppslig hälsa på lång sikt och att det sambandet är oberoende av individens arbetsmarknadsposition.
Ann Brydsten säger:
-Fynden betonar hur sociala och ekonomiska skillnader mellan bostadsområden kan påverka enskilda individers hälsa över livsloppet även i Sverige, där vi har en förhållandevis låg bostadssegregering. Att både egen och andras arbetslöshet kan orsaka inte bara ohälsa idag utan även senare i livet är resultat som kan tyckas peka mot relativt dystra framtidsutsikter. Det är därför viktigt att ansvaret för arbetslöshetsrelaterad ohälsa inte läggs på de redan marginaliserade individerna och samhällena.
Resultat från avhandlingen visar även behovet av genus- och livsloppsperspektiv i folkhälsoarbetet. De här konsekvenserna av arbetslöshet vid unga år visade sig vara starkt könsrelaterade.
Det var endast bland män som det fanns säkerställda kortsiktiga och långsiktiga samband mellan ungdomsarbetslöshet och fysiska symptom. Vilket enligt forskarna kan vara den genussegregerade arbetsmarknaden i Sverige.
-Anledningen till att vi inte hittade statistiskt signifikanta skillnader i kvinnors kroppsliga hälsa skulle kunna vara att kvinnor tenderar att befinna sig inom sfärer med generellt sämre arbetsvillkor. Kvinnor rapporterar därför oftare sämre hälsa än män, oavsett om de är i arbete eller inte säger Anna Brydsten.
Avhandling: Yesterday once more? Unemployment and health inequality across the life course in northern Sweden.
Källa: Forskning.se
