Var tredje elev lider av sömnrubbningar, vilket kan leda till sänkta betyg.
Vår sömn styrs helt och hållet från hjärnan, och i puberteten förskjuts dygnsrytmen så att tonåringarna bli piggare senare på kvällen, många tonåringar som är klarvakna vid midnatt har svårt att orka upp på morgonen.
Var tredje elev liter av sömnrubbningar, vilket kan leda till sänkta betyg.
Vår sömn styrs helt och hållet från hjärnan, och i puberteten förskjuts dygnsrytmen så att tonåringarna bli piggare senare på kvällen, många tonåringar som är klarvakna vid midnatt har svårt att orka upp på morgonen.
Svenska sömnforskare menar att sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre, men det kan också förvärra problemen.
Den biologi som ligger bakom när vi vill gå och lägga oss och sova förändrar sig under livets gång. Vid puberteten så finns en tendens att vilja sova senare än när man bli vuxen. Så det är svårare för en tonåring att gå och lägga sig och somna än vad det är för en äldre människa, berättar Marianne Ors som är barnneurolog och överläkare vid neurofysiologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.
För lite sömn leder till flera negativa följder, koncentrationsförmågan försämras, det blir svårare att lära sig saker och man blir lättare arg och ledsen. För lite sömn ökar också risken för depression, något som enligt Marianne Ors säger är viktigt att komma ihåg nu när många fler tonåringar lider av psykisk ohälsa.
Bra sömn skyddar mot nedstämdhet och ökar kapaciteten att lära sig nya saker. Är man utsövd så presterar man bättre på intelligenstest, förmågan att lära sig nya ord ökar och minnet skärps.
– Sömnen är en förutsättning för att inlärning ska ske, säger John Axelsson, professor i sömnvetenskap vid Stockholms universitet.
Det är allt vanligare med sömnrubbningar hos tonåringar. Både John Axelsson och Marianne Ors har märkt att allt fler ungdomar söker hjälp för insomningsproblem och för att ha ställt om dygnet så att de går och lägger sig först vid gryningen.
Det här är en oroväckande utveckling säger John Axelsson, De här ungdomarna ska ha ett driv för sömn. De växer, de ska vara aktiva och de ska ha en stark sömnmekanism. Ändå blir det vanligare och vanligare att de har störd sömn, säger John Axelsson vidare.
Det finns amerikanska studier som visar att tonåringar påverkas positivt av att börja i skolan senare på morgonen, där närvaron ökar, eleverna har lättare att koncentrera sig och att det blir lugnare i klassrummen, samt att eleverna får bättre betyg. Då det har gjorts få uppföljningar av dessa studier som visar vad som händer på lång sikt, och att de få studier som finns även visar att ungdomarna kompenserar den senarelagda skolstarten med att vara uppe ännu längre på kvällen, så underblåser man ungdomarnas inneboende drift att lägga sig sent genom att de får sovmorgon.
Enligt Olle Hillman specialist i pediatrik och pensionerad skolläkare som följt debatten om senare skolstarttider sen 1990-talet så finns det alltså en risk att senarelagd skoldag bidrar till att förvärra ungdomars sömnproblem. Och Olle Hillman menar att skolan istället kan komma långt med pedagogiska samtal med elever om hur sömnsystemet fungerar. Och att skolan borde ge stöd i att lägga om sina sömnvanor.
Marianne Ors säger vidare att – De amerikanska stoderna verkar tala för att skolorna ska börja senare på morgonen. Men då måste skolan sluta senare på dagen och tonåringars prestationer är inte de bästa på eftermiddagarna. Det är ju inte heller alla tonåringar som har problem med att gå upp på morgonen.
Hon tycker att ett minst lika stort problem är den ständiga uppkopplingen via datorer och smarta telefoner, denna aktivitet pågår dygnet runt och många somnar inte förrän efter midnatt.
Marianne Ors tycker också att istället för att förändra skolan så måste föräldrarna styra så att barnen får tillräckligt med sömn, det är svårt, men det är de vuxnas ansvar.
Även John Axelsson håller med om att det är ett problem med alla skärmar som fått flytta in i sovrummet, all form av ljus och aktivitet som utförs på kvällen menar han stör sömnen. Det krävs åtgärder, skärmarna måste ut, föräldrarna behöver ge fasta sovtider.
Det allra bästa vore om varje skoldag började mellan halv nio och nio, med fysiska aktiviteter utomhus tycker han.
Dels skulle de väcka upp eleverna och dels skulle dagsljuset göra att eras dygnsrytm påverkades så att de blev mer morgonmänniskor fortsätter John Axelsson att berätta.
Källa: Forskning.se
