Mer än dubbelt så många barn lider av psykisk ohälsa idag, mot för tio år sedan.
Bakom den här ökningen ligger ångest och depressioner, och ökningen är stor även för unga vuxna.
De senaste 20 åren så har psykisk ohälsa ökat bland barn och unga vuxna i Sverige, mer än i de andra nordiska länderna.
Det handlar om både självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade besvär.
Det här visar Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.
Närmare 190 000 barn och unga vuxna har idag någon form av psykisk ohälsa, mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18-24 år.
Den här ökningen återspeglas i hela ungdomsgruppen även om den är större hos barn/unga som lever i svåra psykosociala förhållanden.
Enligt rapporten kan det här tyda på att orsakerna finns i miljöer där de flesta ungdomarna vistas i, exempelvis i skolan eller vid inträdet på arbetsmarknaden.
– Det skulle kunna handla om att det är svårare ta sig in på arbetsmarknaden i dag än tidigare, eller att utbildningarna är mer teoretiska. I dag jobbar barnen nästan som små projektledare och om man till exempel har adhd kanske man behöver mer hjälp än tidigare, säger rapportförfattaren Peter Salmi.
– Det här är diagnoser som kan vara kopplade till stress, att man har höga krav på sig. Är det tuffare i skolan eller att ta sig in på arbetsmarknaden kanske man utvecklar nedstämdhet och känner oro inför framtiden, berättar Peter Salmi.
Även neuropsykiatriska tillstånd som adhd och autism ökar, liksom bipolärt syndrom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom.
Samtidigt ökar diagnoser som tyder på skadligt bruk och beroende av olika substanser, särskilt bland unga män.
De här ökningarna gör att läkarna skriver ut allt mer psykofarmaka.
Socialstyrelsen bedömer att den psykiska ohälsan kommer att fortsätta öka.
Personer som diagnostiserats med depression eller ångestsyndrom riskerar långa sjukdomsförlopp samtidigt som det finns en förhöjd risk för självmord eller självmordsförsök.
