Färre än fyra av tio ur gruppen slutför en gymnasieexamen
Barn som är placerade sista året i grundskolan klarar gymnasiet betydligt sämre än jämnåriga som inte omhändertagits av socialtjänsten. Färre än fyra av tio lyckas slutföra en treårig gymnasieutbildning. Av de som inte placerats är det dubbelt så många, eller åtta av tio, som klarar gymnasiet. Ingen förbättring har skett de senaste 20 åren.
När den sociala hem- och uppväxtmiljön påverkar barn och unga negativt kan samhället omhänderta dem och med eller utan tvång placera barnen i familjehem eller HVB-hem. Nya jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården visar att de barnen har betydligt sämre chanser än andra att kunna hitta en gynnsam väg in i vuxenlivet. Det visar nya siffror från Socialstyrelsens Öppna jämförelser för 2017.
– Att ha klarat av gymnasiet är idag en förutsättning för att få ett arbete och är den viktigaste faktorn för att kunna få en god livskvalitet, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.
Men 2015 var det bara 37 procent av barnen som varit placerade under hela årskurs 9 som slutförde sina gymnasiestudier, jämfört med 79 procent för de som inte placerats. Ännu sämre är det för barn som varit placerade någon gång under hela sin uppväxt, där klarar bara 28 procent av gymnasiet. Pojkarna är något sämre än flickorna på att ta sig igenom gymnasiet, men det gäller även för de barn som inte varit placerade.
Det är lika stora skillnader mellan resultaten för placerade barn och andra barn som det var för tjugo år sedan. Jämförelsen som nu presenteras gäller förhållandena 2015. Sett över den senaste tjugoårsperioden har ingen dramatisk trend kunnat utläsas. Trots att skillnaderna mellan grupperna när det gäller utbildningsnivå funnits under flera år, med mindre variationer, ses inga tecken på någon förändring.
Betydligt fler flickor än pojkar av de placerade ungdomarna använder psykofarmaka. En tydligt uppåtgående trend kan avläsas vad gäller hur många placerade barn i åldern 15-16 år som under en längre tid tagit två eller flera psykofarmaka som exempelvis antidepressiva och lugnande läkemedel. Där är det framförallt flickorna som sticker ut. Närapå var tionde flicka som varit placerad hela årkurs 9 år 2015 använde dessa mediciner, jämfört med en av hundra flickor år 2006.
– Vi behöver ta reda på mer om varför dessa placerade flickor får psykofarmaka i högre utsträckning än placerade pojkar. Skillnader finns också mellan länen när det gäller förskrivning av psykofarmaka till flickor säger Stina Hovmöller.
Det är Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, SKL, som tar fram statistiken som ligger till grund för Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Underlaget grundar sig på att 95 procent av alla Sveriges kommuner har svarat på en enkät om hur det ser ut inom områden som ekonomiskt bistånd, våld i nära relationer, missbruks- och beroendevården och äldreomsorg, samt från registerdata.
