Regeringen vill sänka ersättningen till kommuner för ensamkommande barn, ett förslag som får skarp kritik från SKL.
Regeringen vill sänka ersättningen till kommuner för ensamkommande barn, ett förslag som får skarp kritik från SKL. Kostnaderna flyttas under en period från staten till kommunerna som i nuläget inte kan påverka sina kostnader för redan upphandlade HVB-platser.
Kritiken riktas mot det förslag på sänkt ersättning till kommunerna som kan bli verklighet till sommaren. En anvisad kommun kan idag få en ersättning på 1 900 kronor per dygn för ett asylsökande ensamkommande barn som är placerat i hem för vård eller boende, HVB.
Enligt förslaget sänks den statliga ersättningen till för ensamkommande ungdomar från 1900 kronor till 1350 kronor per dygn för ungdomar under 18 år. För ensamkommande med uppehållstillstånd och som har fyllt 18 år, sänks ersättningen till 750 kronor per dygn.
Förslaget kommer enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att innebära en besparing på miljardbelopp för staten.
– Anledningen till att vi gör det är att vi ser att de pengarna i dag används till sådant som vi inte har så stor nytta av. De som bedriver hem har kunnat ta väldigt bra betalt, samtidigt som vi ser att behoven är väldigt stora på andra områden, till exempel i skolan, säger hon till SVT Nyheter.
Staten vill helt enkelt bort från att ensamkommande ungdomar placeras vid kostsamma HVB-hem istället för billigare stödboenden.
Men förslaget väntas under en övergångsperiod drabba kommunerna hårt då de har upphandlat platser för de ensamkommande ungdomarna till fasta priser vid HVB-hem. Så trots att ersättningen från staten minskar fortsätter kommunerna att ha samma kostnader då de sitter fast i sina dyrare kontrakt.
Blir förslaget verklighet så anser Statens kommuner och Lansting, SKL, att regeringen tvingar över stora kostnader för mottagandet av ensamkommande ungdomar på kommunerna.
– Vi vet inte exakt vilka belopp det är, men det är miljardbelopp för kommunsektorn och SKL kommer följa utvecklingen, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef med ansvar för Socialtjänst vid SKL.
Eftersom det är staten som ska finansiera flyktingmottagandet så styr staten indirekt, med för låga ersättningsnivåer, hur ungdomarna kommer att placeras.
– Kommunerna är enligt lag skyldig att göra individuella bedömningar och har då ungdomarna större behov så tvingas kommunerna finansiera detta själva. Vilket SKL anser är fel, säger Åsa Furén-Thulin.
Förslaget till ny ersättningsförordning innehåller även en rad andra förslag till schablonersättningar som SKL anser för låga.
