Kvinnofridslinjen fyller 10 år

 
  • Över en kvarts miljon samtal har medarbetarna vid kvinnofridslinjen tagit emot från utsatta. Foto: Getty images

    Över en kvarts miljon samtal har medarbetarna vid kvinnofridslinjen tagit emot från utsatta. Foto: Getty images

  • Stödtelefon är ett sätt för samhället att ta avstånd från mäns våld mot kvinnor och räcka en hjälpande hand till dem som utsätts, menar Gun Heimer chef vid NCK. Foto: Eva Nevelius

    Stödtelefon är ett sätt för samhället att ta avstånd från mäns våld mot kvinnor och räcka en hjälpande hand till dem som utsätts, menar Gun Heimer chef vid NCK. Foto: Eva Nevelius

  • Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Föregående
Nästa
 
I dag den 4 december, har den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen funnits i tio år. Sedan starten har mer än en kvarts miljon samtal från kvinnor som utsatts för våld, hot och sexuella övergrepp besvarats.

Det var 2007 som stödtelefonen invigdes och antalet besvarade samtal har ökat stort sedan starten. Första året handlade det om cirka 22 000 samtal. Förra året var det mer än 31 000, i snitt 86 samtal per dygn.

Telefonen bemannas dygnet runt av personalen som är sjuksköterskor och socionomer. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet som är regeringens särskilda expertcentrum för mäns våld mot kvinnor. Även NCK har tioårsjubileum i år.

– Mäns våld är inte en privat fråga för enskilda kvinnor utan ett allvarligt samhällsproblem. Det visar inte minst #metoo med alla modiga vittnesmål och berättelser. NCK är en viktig del av de framsteg som har gjorts i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Sverige, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Hösten 2014 började Europarådets konvention för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen, att gälla i Sverige.

– Sverige har nyligen rapporterat till Europarådet om vårt arbete med Istanbulkonventionen. Konventionen ställer bland annat krav på att staterna ska ha en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. Genom Kvinnofridslinjen uppfyller vi detta krav, säger Åsa Regnér.

Det har även inneburit att det internationella intresset för telefonen ökat och den har fått efterföljare bland annat i Finland.

– Sverige var tidigt ute med en nationell stödtelefon och den fyller en viktig funktion. Det är ett sätt för samhället att ta tydligt avstånd från mäns våld mot kvinnor och räcka en hjälpande hand till dem som utsätts, säger NCK:s chef Gun Heimer.

I samband med att telefonen fyller tio år har en bok tagits fram med hjälp av Kvinnofridslinjens personal, ”Åttiosex röster – ett dygn på Kvinnofridslinjen”. Den lyfter anonyma citat från kvinnor som ringt telefonen för att få stöd och hjälp.

Varje dag, dygnet runt ger medarbetarna stöd till dem som ringer. I snitt besvaras 86 samtal per dygn, det antal som har gett boken dess titel.

”Efter ett år började han slå mig, så nu har jag gjort allt han vill. Jag har slutat jobba, slutat träffa mina vänner och familj, slutat gå utanför lägenheten. Jag sitter bara hemma. Blir det bra nu?”

De flesta samtalen till stödtelefonen kommer från kvinnor som utsätts för våld. Men det kommer även samtal från närstående och personer som i sitt arbete möter våldsutsatta kvinnor:

"Jag har en patient som behöver stöd. Jag är säker på att hon är utsatt för våld men hon nekar när jag frågar om det. Hur ska vi då kunna hjälpa henne?"

Numret till stödtelefonen är: 020-50 50 50
Telefonen är öppen dygnet runt, årets alla dagar.

 

 
 
 
 
 
 


TF Chefredaktör: Henrik Fitinghoff | Ansvarig utgivare Mikael Sagström
SSIL - För vård och omsorg är en del av Marknadsdata AB som ingår i Docu Nordic, Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
www.ssil.se, Tel. växel 0651-160 40, info@ssil.se
 
Copyright © 2017 All rights reserved. v. 1.0 xs v. 1.0 s v. 1.0 m v. 1.0 l v. 1.0 xl